Aerob och
anaerob träning

Skillnaden på kroppens två olika sätt att jobba för att utveckla energi och deras respektive vinster.

De olika arbeten kroppen utför grundas i cellens förmåga att utnyttja energi. De tre basala näringsämnena kolhydrater, proteiner och fett förbränns under olika processer inne i cellen. De flesta av dem behöver syre (aerob process) medan andra gör det inte (anaerob process).

Anaerob träning

Anaerob träning sker under snabba, explosiva sporter. Till exexmpel styrketräning, sprint och kortdistansrusher. Kroppen framställer energi från glukos och det går väldigt snabbt. Efter en stund blir cellen ”sur” genom ansamlingen av H+ och laktat som är restprodukterna av glykolysen. Prestationen sjunker. Men det innebär inte att dess vinster inte gynnar en i träningen.

Fördelar med anaerob träning

• Ökad toppkraftutveckling: Toppkraften är den högsta mekaniska kraften en atlet kan utveckla under en viss period i arbete. Oftast är den nådd inom 5–10 sekunders jobb och är ett index för anaerob kapacitet.

• Ökning av typ II och typ IIx muskelfibrer – våra mest explosiva muskelfibrer.

• Ökad adaptation av ATP-PCr systemet: Arbete som kräver maximal kraftutveckling i 6 sekunder eller mindre förlitar sig starkt på ett välfungerande ATP-PCr system för energiutveckling.

Aerob träning

Aerob träning sker under längre perioder av arbete, men även i vila. Till exempel löpning och cykling. Detta är kroppens främsta metod för utvinning av energi. Processen framställs från både fett och kolhydrater, och i vilken utsträckning man använder sig av respektive energikälla beror på intensiteten av arbetet man utför. Kolhydrater kan snabbare brytas ned till energi, medan fett behöver en lite längre process. Dock har fett mer energi/molekyl än vad kolhydrater har. Proteiner kan även förbrännas i brist på de andra näringsämnena. Detta är dock inget man eftersträvar, eftersom det leder till muskelförlust. Vinsterna med aerob träning är många:

Fördelar med aerob träning

• Ökning av VO2max: Kroppens maximala aeroba kapacitet. Det är hur mycket syre som kroppen klarar av att förbruka under maximalt arbete. Ju mer syre atleten kan konsumera, desto mer kommer den att klara av att prestera i både intensitet och längd av arbetet.

• Sänkt vilopuls/sänkt puls i submaximalt arbete: Beror främst på en ökning av hjärtats storlek, främst den vänstra ventrikeln, vilket tillåter att en större volym blod pumpas ut i varje hjärtslag. En ytterligare bidragande faktor är en ökning i transport av syre till de arbetande musklerna i takt med den ökande blodvolymen.

• Ökad kapillarisering/större rekrytering av existerande kapillärer: De allra minsta artärerna, där utväxling av syre och C02 sker från och till muskeln, tillåter mer blodflöde till de arbetande musklerna. Detta leder till mer effektivt arbete.

• Sänkt blodtryck.

• Ökat antal röda blodceller: celler som transporterar syre.

• Ökning av Typ 1-fibrer (de mer uthålliga fibrerna).

• Ökad mitokondrial aktivitet: Leder till en ökad ämnesomsättning och effektivare förbränning.

• Ökning av oxidativa enzymer: Leder till en effektivare fettoxidation = bättre fettförbränning.

Sammanfattning

Det finns inget rätt eller fel sätt att träna på när det kommer till aerob/anaerob träning. Det handlar främst om vad för arbete vi utför och hur kroppen kommer att anpassa sig till de krav vi ställer på den. Oftast kombineras dessa två arbetsformer utan att vi tänker på det.

När vi lyfter tunga vikter under 6–8 repetitioner kickar den anaeroba processen in och ger kroppen den snabba energin som behövs för lyftet. Därefter, medan vi vilar mellan seten, så går kroppen över till den aeroba förbränningen. 

Kroppen är utmärkt på att rätta sig efter våra behov, den är sällan i en konstant fas, utan i ständig utveckling. Ta denna info och anpassa den till dina mål och din egen träning så kommer du få samtliga hälsovinster från båda systemen.